Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från november, 2013

Universum kaosar så mycket att världen vänds rätt

Kolossala universum som stegrar över mitt Zenit, där slungas stjärnfallen i looper och skrattar åt mig i sanningsvisor och trycker ned mig med hela foten under marken bara för att jag inte kan förstå, förstå om ens något alls det där med livet. Det där som är rakt framför ögonen och jag kan inte se. Någon småler bakom dörrkarmen på ett ondskefullt sätt. Inser direkt min sjukdom och att jag är så sjuk i hela huvudet att allt bara snurrar ut ur världen. Paranoid schizofren med ångestproblematik, ja så måste det vara och jag måste se mig som ett fel då jag inte orkar med att behöva skylla på sanningen som den ser ut egentligen. För visst är världen lite för stor för mig; Jag kryper utslaget in i min lilla grotta jag precisa skapat. Här är världen precis så stor som jag vill ha den, här finns fåglar som kvittrar, kattungar som får mig till tårar helt och hållet till motsats av tidigare jag. Här är jag gud  Jag älskar er alla, för i min värld är det helt naturligt