Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2014

Vardagssysslor

Hur ofta går du på tå kring dig själv? Smyger och tasslar för att inte göra dig själv berörd på det plan som osar själanöd och rädsla? Jag gör det hela tiden, och till en viss grad är det väl självbevarelsedriften som räddas och det ska jag vara stolt över. Balans. När det går till överdrift och det blir en oro kring att inte vara orolig är det något som är fel. Acceptera sig själv samtidigt som man ställer krav, det är ett olustigt spratt som måste behärskas i harmoni. Andas lätt, ta varje konflikt som den kommer och sluta klumpa ihop sig till en god eller dålig människa. Befria sig självt oberoende på situation. Våga rädda upp den istället för att plåga sig i rollen

Gudomligheter

Jag är smått orolig när jag ser tillbaka på gamla texter jag skrivit i bloggen. Blir orolig just därför jag ser mig själv nu hylla exakt samma ord jag tidigare förkastat. Visst vet jag att livet tog en oerhörd vändning. Men ter sig mitt psyke så banalt enkelt att det flippade över likt dag och natt? Yin och Yang? Jag minns mycket väl hur jag kämpade med min forskning i djupets salar av smärta och hur jag kom fram till slutsatser om att inga slutsatser gick att upprätthålla. Allt var illusion. Nu ser jag mitt liv fortfarande som en illusion, men jag vände på det till att upptäcka möjligheterna som frodas i fenomenet. Sen var det magin. Övergången. Jag började må bra som i ett tärningsslag med yatzy för var slag, vart försök. Jag förstår inte än idag. Dock har jag studerat att hjärntvätt grundas i nedbrytning på offret för att sedan återuppbygga en ny färdig person som gynnar den praktiserande. Kanske bröt jag ned mig själv för att sedan kunna fylla i alla hål med det mest storslagna j…

Gråskalor som får färg

Finkrossar mig över Atlanten med glasskor. Tror jag kan bemästra storslagna atmosfärer utan att spridas ut likt ett tunt lager av skinn som flagnar bort med vinden. Så blev det och så fick jag hårdbevakat se min omgivning vittra liksom jag. Jag fick börja hålla hårt på mig själv istället, ändra riktning. Tvingade in mig i rum utan färger på väggarna. Avglittrat. Ville göra mig kompakt igen även om priset blev högt utan skratt som svärmade extasen. Det var inte statiskt längre, allt föll på plats igen som innan katastrofen, precis som uträknat schackspel med små få utmärkelser. Det var inte Alice i underlandet som styrde allt till äventyrslystnad och kaninhåls-portaler genom universum. Det var inte jag som slukades. Kontroll är en ny smak som fäster en plats i karamellskålen, en ny underskattad nyckel till framgång. Kontrollen över mitt liv och verklighetens simpla era. Jag har lärt mig hur jag ska egga färgskalor med min mentala förmåga att skapa. Jag kan nu ensam färglägga allt utifr…