En uppjagad kropp vilket ibland omsluter och totalt uppslukar min karaktär, äger lemmar som bevandrade stressade fingrar mot ett mål. En riktpunkt som absorberade klockvisarens varv i sekel längs urblekta asfalter i okända städer, relaterande och därmed utvärderande. Kalkylerade. Vitt och tomt skal beklädde mig likt minnet från en uppväxt utan kärlek för den gråtfärdiga nymfen. Det slog mig i tanken ett faktum samtidigt som jag passerade livet utan att egentligen känna steg slå stöt med mark; dessa kliv som bär väl utvalda skor, kommer tungt kämpa upp längs stupad terräng och förbi meningen med det såkallade alltet, utan att överhuvudtaget noterat, drömt eller uppskattat, fastställt eller blickat med öppna handflator. Vidrört . Som om fåglar och gröntäckta löv aldrig varit yppade, blott endast erkända av myt eller dröm. Fantasier av de tankspritt kreativa. Att aldrig känt vind klyva förstånd till glädje eller någonsin bemästra högvärderingen utav getingsurrande blåst, får mitt inre ska