Jag andas betong. Kroppen kvider och paniken kryper fram tills jag står ensam kvar likt ett tomt eko. Personalen på avdelningen har tappat både intresse och hopp för att på något mirakelliknande vis rädda mig från mig själv. Jag går med snabba steg, nästan springer in till rökrummet och tänder en Pall Mall, de är näst billigast. Bränner mig länge på ovansidan foten och blundar av ren tillfredställelse. En utav personalen kommer in i rökrummet och frågar vad jag gör. – Bränner mig. Ett tomt svar lämnar hon efter sig innan hon hastigt försvinner ut till korridoren igen, - jaha… Hjärnan arbetar för fullt, jag kan inte hejda spökenas ankomst och den svarta dimman. Jag sitter som förstelnad innan tårarna bryter loss och en kaffekopp får utlopp för ilskan då den brutalt kastas mot golvet. Jag svider. Slår med knytnävarna på väggen som om det skulle hjälpa på något vis. De ger mig tre benzo och jag ringer dit pappa. Han håller om mig och kliar i mitt hår. Han är min trygghet. Väggarna har slutat röra på sig i en stilla dans och det känns rätt bra trots att benen nästan skakar ut mig ur sängen. Ångest, men jag överlevde.
Dagar i Stockholm, dagar som andra, dagar är minnen och blott bara där det var. Nu är en annan tid, som tas ifrån mig på nytt om vart annat. Med nya vetskaper om molekylstråleetepaxi och MOVPE förstår jag nu inget mer än innan, precis som alltid med alltet. Det hela är delar av små betydelselösa ting, föremål och känslor vi ej kan peka ut utan bara gnugga ihop likt ett barns lekar med händer. Konst och poesi är det vackraste i världen trots att endast en bråkdel är beskådad. Jag vet det för jag har rätten att tycka som jag behagar, såvida inte normer bryts av. Lite som yttrandefriheten. En dag som var blev min känsla förvandlad av ett rosa trollspö. Glitterprinsessa löd de magiska orden och verklighet kombinerades med önskan. Jag tänker inte lika mycket på invecklingar i långa timmar som i andra. Det finns en behaglig tomhet, som om mitt land vore styrelöst men ändå funktionellt.
Kommentarer
Skicka en kommentar