Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från november, 2014

Himlavalva kalla med trumpet (LJUDFIL)

https://soundcloud.com/elvreus/himlavalva-kalla-med-trumpet

Jag vill tro att en värld är möjlig där människor ärligt och naket ser in i varandras ögon, går in på djupet och vågar titta med hela hjärtat 
vidgavlat utan dörrar med mest ovalt skurna valv 

Råa elektriciteter 
Där drivkraften i människan inte längre bottnar i en panikartad tomhet, utan är naturligt igångvriden likt det knirrande ljudet av värmens tidur 
Tidlöst och rastlöst 

Så aldrig av skyldighet fortsätta, utan av viljan, 
Att vilja leva 

Och sedan att vilja älska livet. Precis så 
Och däremellan svingas slöjor av glittertunna material som stjärnor runt våra kroppar 



Där vi istället för att se öppningar i hat och rädsla som åter ska ta ner oss till fördärvets avgrund, 
Fokuserar på vad den har givit annat än ogivna stilla lekar. Okuperat syniskt studerat 

Jag vill tro att en värld är möjlig där du är tillåten 
Att få vilja blanda dig 

Att få slänga sig ut i ett oändligt kosmos 
Och bli din kärlek till dig själv

Änglaspår - Angel dust

(Förr)

Små svarta stolpar var uppradade längs en evighetsburen gata. Den hade till uppgift att utrota älvstoft på konstant basis. På den vandrade jag och däri fann jag mig själv, trodde mig på snudd hitta en heldresserad identitet i kamouflage (bakom ett egentligt jag som grät, inte genom ögon, men någonstans i såret långt bak. Någon jävel kastade i mer salt för var år.) Den klädde mig fick jag för mig. Jag visste då inte alls vad det innebar med älvstoft på vägen då ett sådant begrepp som det och dess like aldrig förhållit sig inom den verklighetsbaserade rymden. Inte sedan små-knubbiga ben av barnalyster smetade ut gräset i lekar om gröna gubbar med en bästa vän. Men det var ju bara illusion, och barn är dumma det vet ju alla. Förr skrattade vi ihop, sen hatade vi världen tillsammans. Nollor och ettor. Starka oavsett. Slogs gjorde jag, hela tiden. Var arg på samhället och mig själv, resten var jag livrädd  inför. Sprang och gömde mig bakom dörrkarmar och andades hundra andetag i sek…