Fortsätt till huvudinnehåll

Himlavalva kalla med trumpet (LJUDFIL)





https://soundcloud.com/elvreus/himlavalva-kalla-med-trumpet

Jag vill tro att en värld är möjlig där människor ärligt och naket ser in i varandras ögon, går in på djupet och vågar titta med hela hjärtat 
vidgavlat utan dörrar med mest ovalt skurna valv 

Råa elektriciteter 
Där drivkraften i människan inte längre bottnar i en panikartad tomhet, utan är naturligt igångvriden likt det knirrande ljudet av värmens tidur 
Tidlöst och rastlöst 

Så aldrig av skyldighet fortsätta, utan av viljan, 
Att vilja leva 

Och sedan att vilja älska livet. Precis så 
Och däremellan svingas slöjor av glittertunna material som stjärnor runt våra kroppar 



Där vi istället för att se öppningar i hat och rädsla som åter ska ta ner oss till fördärvets avgrund, 
Fokuserar på vad den har givit annat än ogivna stilla lekar. Okuperat syniskt studerat 

Jag vill tro att en värld är möjlig där du är tillåten 
Att få vilja blanda dig 

Att få slänga sig ut i ett oändligt kosmos 
Och bli din kärlek till dig själv 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Konsten att inte vara

Fotografiskt klickar jag varje moment av verkligheten. Bildspel luckras upp till mindre och mindre delar, tar ny form och livet får detalj. Jag vet inte om det är till det bättre. Jag försöker ställa mig utanför känslorna och bejaka formellt och konstruktivt. En balans uppstår och jag blir mer befogad att vandra in i på kommando. Problemet med den här metoden att försöka kontrollera mig själv, blir att jag faktiskt står utanför. Alltså är jag inte med. Om jag inte är med i rummet av ångest eller svåra känslor, utan endast fixerar mig vid att se det i teori, lämnas jag att inte alls veta något om det. Inte egentligen.
2 kommentarer
Läs mer

FESTIVALPAKET

Omsorgsfullt var armar belamrade med glädje och rus. Hoppade i ringar precis som formen av de själfylldas uppspärrade ögon. Vi såg, levde och skapade minnen. När ska man ha tid att dö? Det finns aldeles för många upptäckter som aldrig kommer lösas. Men att liv var minnen innebär i varje fall att ett liv gåt till spillo. Hur många liv har jag? Hur många katter är vi? Jag ramlar ned mot grus av bara tanken. Arvikafestivalen -10 Du var ett .liv.
2 kommentarer
Läs mer

Vilket mått håller måttet?

Ser sanningen i brunögat... Den absoluta sanningen är klurig att sätta fingret på. Den känns lite så som ett blött duggregn kan göra emot en naken hud. Här tycks temperaturen i kroppen upplevas relativ till sin omgivning; huvudrätten är en tvådelad vilja som behöver en motståndare för att existera. När vinnaren ropats upp så upphör inte spelet att gälla så som det kan tyckas, nej enligt min prototyp så är just den matchen viktig för att alls kunna avgöra helheten. Även om personen inte minns just allt så har minnet funnit sin egen väg att tala ut sig genom personen i fråga. Nostalgiska känslor och fasa kan slåss om en medalj i minneslunden.    Dock blir det trixigt när det finns två valörer som vill strida för en vinst som uppskattats till ovärderlig. Oavsett vilka valörer här i livet du satsar med eller vilka du åtrår, så ligger en ny upplevelse runt varje hörn. Tar bort kanterna för att inte bli stött... Ett mätverktyg  för sanningens helhet är förmodlige...
Skicka en kommentar
Läs mer