Fortsätt till huvudinnehåll

Att heala känsloanarki

                           Att heala känsloanarki


Hela världen består av sammansättningar ifrån de grundämnen som presenteras i det periodiska systemet. Det är ämnen som inte går att bryta ned till mindre beståndsdelar mer, kan bara byggas vidare på i form av nya sammansättningar. Alla grundämnen har ett eget sätt att bete sig på, det är den magnetiska förmågan som talar om hur snabbt den för sig emot dragningskraften i jorden. Hastigheten påverkas också i vilka tryck och ojämnheter som förhindrar den förutsägbara vägen. Allt är alltid i rörelse på något vänster hur du än väljer att vrida på det - även den mest jämna balans har minst två sidor som tippar från ena sidan dragningen över till den andra sidan.

Exetern är all rörelse och därmed allt vi känner till. I extern går det inte att tillföra mer massa, bara omvandla den. Exempelvis så blir vatten till ånga när atomerna möter värme som alltid har låg magnetisk dragning i förhållande till resterande luftpartiklar. Vänd två magneter emot varandra med samma plussidor, då märker du snabbt att det är energiöverföringen ifrån två håll som inte kan
absorbera varandra, det är mellan två sådana krafter ett tryck uppstår.

Det är på detta vis som själen kan identifiera sig och bli tillgänglig för alla sinnena. det är energiutsöndringen ifrån min hand emot hudens energiutsöndring. Ett ”light” vakuum föds så snart jag börjat ändra muskelspänningar från båda hållen. I ett balanserat engagemang mellan de båda receptorerna (en givande respektive en mottagande) så bör ingen av dem ge 100% förrän de långsamt jobbat upp en gemensam förståelse till var smärtgränsen går för dem båda. Ju mer energi jag tillför kroppen inifrån,- ju starkare blir mellanrummet. Det får en hårdhet som saknar yta, en sådan som alla materiella objekt har. Detta tryck är annorlunda och fångar upp uv-ljus i olika färger beroende på vilket humör den synliga personen är i. Om jag tänkte tvärt om, att istället lugna ned handens energi och hudens på samma gång.. . Då skapar jag med tankens kraft ett utrymme för energisk överföring istället för att bidra till den ytterligare, det måste ske någorlunda långsamt då trycket fortfarande måste existera för att en relation ska kunna sjunka in. För hårt tryck kan locka fram ilska eller någon annan dominant inriktning, när kontrollen väl tappats så kan det ta lång tid innan kontrollpanelen studerat ut ett system som håller. Upplev dig sig som ett moln, upplöst och i ett med etern. Det kommer att åska ibland och det kommer att smärta olidligt. En vredes-blixt lyser upp natten.. . och inte förrän du legat stilla med din apati i olika slags evigheter utan att någon förbarmande hand sträckts ut. Då döden känns som den platsar i en svart komik spalt precis just som livet just då känns.
Uppmuntra ett mer sensitivt tryck vid upprepade tillfällen, fast håll det såpass simpelt så att din upptagningsförmåga inte kokar över kanten igen. Det är då en rotering kan uppstå i flödet, ju längre tid flödet får på sig innan det bryts emot någon starkare ström, så får det en fart ifrån fallet som tar energin tillbaka och runt, runt i cirklar med en konstant energitillförsel. I samma stund som det kommer ett flöde av starkare karaktär, knuffas det gamla trycket åt sidan som om det hinner undan – om atomerna studsar för hårt emot det gamla trycket så är ofta resultatet likvärdigt med den visuella bilden du får av att tänka dig en krockkudde som boxas emot ett huvud med full styrka i motvind. Det material med tätast massa,- kombinerat med en snabbaste energi accelereringen, är den dominanta kraften under styret av naturlagarna. I ett krig skulle den informationen snabbt inleda till triumferande joller så snart segern blivit deras. Ponera då att den ena sidan haft bättre förutsättningar vad gällande armatur och vad gällande den soldatmandat som din sida besuttit. Känslofälten i kroppen reagerar ofta dåligt när tex denna soldat som det i fråga handlar om, blir påmind av den stora vinsten och samtidigt påmind om de liv han släckt – uppstår två starka känslor – övermäktighet och desperation i kamp med varandra utan någon aning kring hur sådana känslor kan frigöra sig en aning, ändra halten av känslorna till det plan att det inte längre rubbar de andra tankar som också måste tänkas. Därför viktigt att inte hålla fast vid sådant som utvecklar ångest eller destruktivitet. Ibland fastnar det någonstans på den el-ledning som väver samman dina tankar med dina flöden i kroppen. Viktigt att inte tänka goda gentemot onda krafter och utefter det identifiera dig i något av facken, på vilken sida av din etiklag som du än hamnar så kommer det bidra till en osäker hållning, världen är för avancerad för att ”reda ut”. Det är destruktivt att mata känslor som du behöver bli av med, därför också oerhört noggrant att fylla upp kannan igen med någon finkänslig och lättsam känsla som antingen bringar lugn eller bekvämlighet. Efter det kan den erkända kärleken börja jobba sig in i ditt känsloliv igen, dock är det en svår sak att plocka fram vid
påfrestningar. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vilket mått håller måttet?

Ser sanningen i brunögat...
Den absoluta sanningen är klurig att sätta fingret på. Den känns lite så som ett blött duggregn kan göra emot en naken hud. Här tycks temperaturen i kroppen upplevas relativ till sin omgivning; huvudrätten är en tvådelad vilja som behöver en motståndare för att existera. När vinnaren ropats upp så upphör inte spelet att gälla så som det kan tyckas, nej enligt min prototyp så är just den matchen viktig för att alls kunna avgöra helheten. Även om personen inte minns just allt så har minnet funnit sin egen väg att tala ut sig genom personen i fråga. Nostalgiska känslor och fasa kan slåss om en medalj i minneslunden.    Dock blir det trixigt när det finns två valörer som vill strida för en vinst som uppskattats till ovärderlig. Oavsett vilka valörer här i livet du satsar med eller vilka du åtrår, så ligger en ny upplevelse runt varje hörn. Tar bort kanterna för att inte bli stött...

Ett mätverktyg för sanningens helhet är förmodligen inte listad. Precis som med …

Konsten att inte vara

Fotografiskt klickar jag varje moment av verkligheten. Bildspel luckras upp till mindre och mindre delar, tar ny form och livet får detalj. Jag vet inte om det är till det bättre. Jag försöker ställa mig utanför känslorna och bejaka formellt och konstruktivt. En balans uppstår och jag blir mer befogad att vandra in i på kommando. Problemet med den här metoden att försöka kontrollera mig själv, blir att jag faktiskt står utanför. Alltså är jag inte med. Om jag inte är med i rummet av ångest eller svåra känslor, utan endast fixerar mig vid att se det i teori, lämnas jag att inte alls veta något om det. Inte egentligen.